Meteorologiska institutet har startat ett samarbetsprojekt med sex kommuner i Nyland – Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Träskända och Tusby. Målet är att producera detaljerad, lokal information om klimatförändringen som stöd för kommunernas anpassningsarbete. I projektet bedöms bland annat ökad intensitet av värmeböljor och torka samt kortare vintrarna och ökade vinterregn.

Även Grankulla är med i projektet. ”Det är viktigt att Grankulla får tillgång till lokal information om klimatförändringens effekter och olika anpassningsalternativ. Genom kommunernas samarbete kan vi hitta effektiva lösningar som stöder våra städers och kommuners klimatarbete,” säger stadens miljöchef Anna-Lena Granlund-Blomfelt.

I forskningen granskas särskilt:

• Temperaturerna under sommaren och sannolikheten för värmeböljor, samt extrema väderförhållanden.
• Lokala temperaturskillnader följs upp med hjälp av täta mätnätverk och maskininlärning, detta för att förstå exempelvis grönytors och stadsstrukturens effekter.
• De ekonomiska effekterna av anpassningsåtgärder, såsom fördelarna med att öka stadens grönytor och kostnadsbesparingar jämfört med en situation där inga anpassningsåtgärder vidtas.

Resultaten illustreras med berättande klimatförändringsbeskrivningar för olika branschers och beslutsfattares behov. Projektet pågår till och med 31.5.2027. Läs mera på www.ilmatieteenlaitos.fi/ilmos (på finska)

Grankulla stad har fått internationell uppmärksamhet för sitt hållbarhetsarbete. Stadens GreenGrani-modell har tilldelats ett hedersomnämnande i Priset för den bästa insatsen för naturen som arrangeras av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I GreenGrani-modellen ingår en miljögärningsdag, då alla skolelever samtidigt genomför en miljögärning. Staden tillhandahåller nödvändiga material och verktyg för ändamålet, vilket möjliggör omfattande deltagande.

Årets vinnare blev mobilappen Crowdsorsa, som har hjälpt till att bekämpa invasiva arter i Finland på hela fyra miljoner kvadratmeter. Tävlingen ordnas vartannat år av IUCN:s nationella kommitté i Finland och lyfter fram insatser som inspirerar till breda samarbeten för att bevara naturen. I år låg fokus på projekt som engagerar unga i kampen mot förlusten av biologisk mångfald.

Prisutdelningen hölls fredagen den 28 november. IUCN är världens äldsta och största miljöorganisation och samlar ett brett nätverk av finländska organisationer och experter.

Läs mera om skolornas miljögärningsdag via denna länk >

Kursen Bostadsbolagets energiexpert ger dig kunskaper för att främja både mindre och större energibesparande åtgärder i ditt eget bostadsbolag. Under utbildningen lär du dig grunderna i bostadsbolagets energieffektivitet, får massor av praktiska tips och får ta del av erfarenheter kring energibesparing. Den kostnadsfria kursen erbjuder information och verktyg som gör det möjligt att spara både energi och pengar i bostadsbolaget. Alla kan delta i kursen, oavsett förkunskaper, och den erbjuder garanterat mycket ny kunskap för såväl invånare, delägare, styrelsemedlemmar samt disponenter.

Det här lär du dig under kursen:

– vilka delar ingår i en energiräkning

– hur olika tekniska system som påverkar energiförbrukningen fungerar och

– vad man bör tänka på när man planerar att förbättra bostadsbolagets energieffektivitet.

Nästa grundkurs (på finska) ordnas tisdagarna 4.11, 18.11 och 2.12 kl. 17.30–19.00. Kurskvällarna genomförs som distansundervisning via Teams-plattformen. Du får en deltagarlänk per e-post i samband med anmälan. Utbildningen är gratis.

Bekanta dig också med Klimatinfos övriga informationsinslag riktade till bostadsbolag, som arrangeras senare under året. Anmälan till energiexpertutbildningen samt till andra informationsinslag sker via Klimatinfos webbplats här >

Helsingforsregionens miljötjänster HRM har igen beräknat växthusgasutsläppen i alla kommuner i huvudstadsregionen. I beräkningarna syftar växthusgasutsläpp på utsläpp som är kalkylerade med modeller för beräkning av regionala utsläpp. De här modellerna omfattar till största delen energi- och avfallsförsörjningen inom kommunens område, jordbruket och produktionsutsläppen, oberoende av var produkterna används.

Växthusgasutsläppen i hela huvudstadsregionen var cirka 3 156 000 ton CO2-ekv år 2024. Utsläppen minskade med cirka 11 procent i hela regionen jämfört med året innan. I Grankulla är motsvarande siffra 6 procent (bild 1). Den fortlöpande energiövergången inom produktionen av fjärrvärme och el är fortfarande den mest betydande faktorn för minskade utsläpp. I och med övergången används alltmer utsläppssnålt bränsle och de specifika utsläppen minskar.

Den största effekten på minskade utsläpp kommer från att fjärrvärmeproduktionen blivit renare, såsom också föregående år. Produktionen har allt kraftigare övergått till utsläppsnåla energiformer och avstått från användningen av fossila bränslen. Användningen av stenkol minskade med över 46 procent jämfört med föregående år och ersattes med bland annat elpannor och biobränsle. Fjärrvärme är fortfarande nätt och jämnt den största utsläppssektorn i regionen. Dess andel av de totala utsläppen är cirka 38 procent.

Utsläppen från avfallshanteringen minskade med över en fjärdedel jämfört med föregående år i huvudstadsregionen. Det här kan särskilt förklaras med att utsläppen var exceptionellt höga året innan på grund av störningar i hanteringen av avloppsvatten. Utsläppen har ändå minskat med över 10 procent jämfört med föregående år. Det här beror på att utsläppen från avstjälpningsplatserna minskat och på att avloppsreningsverken lyckats med hanteringen av kväveoxidulutsläppen.

Även utsläppen från oljevärmning samt industri och arbetsmaskiner minskade från föregående år. Utsläppen från oljevärmning minskade med ungefär 3 procent i hela regionen, industrins och arbetsmaskinernas andel var cirka 12 procent. Minskningen kan tyda på konjunkturväxlingar inom industriverksamheten. De minskade utsläppen från oljevärmning anknyter å sin sida till att den våningsyta som behöver uppvärmas ständigt minskar.

Elförbrukningen ökade men utsläppen minskade

År 2024 minskade utsläppen från elförbrukningen med 10 procent i huvudstadsregionen trots att den totala elförbrukningen ökade med cirka 8 procent. Det här visar att de specifika utsläppen från el minskar, vilket beror på en alltjämt kontinuerlig strukturell ändring av den nationella elproduktionen. Ändringen har lett till att elproduktionen blivit renare. Andelen förnybara produktionssätt har vuxit nämnvärt.

Utsläppen från konsumentelektricitet har minskat med cirka 14 procent i Grankulla jämfört med föregående år. Samtidigt har förbrukningen ökat med cirka 4 procent. Förändringen i utsläppen beror också i år främst på att den specifika utsläppskoefficienten för el minskat. Utsläppen från el för uppvärmning minskade också med cirka 14 procent samtidigt som förbrukningen ökade med 2,5 procent. När det gäller jordvärme var elförbrukningen på samma nivå som föregående år.

Energisektorn har blivit renare, vilket inverkar sänkande på utsläppen. Däremot ökar utsläppen från trafiken återigen.

Utsläppen från trafiken fortsätter att öka

Utsläppen från trafiksektorn ökade en aning år 2024, cirka 3,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen berodde på mer utsläpp från vägtrafiken, vilket särskilt har sin förklaring i att andelen biobaserade fordonsbränslen minskat.

I Grankulla ökade trafikutsläppen med hela 5 procent. Utsläppen från bussarna ökade mest, men det här kan bero på att beräkningssättet för utsläpp från vägtrafiken ändrats. Utsläppen från till exempel spårtrafiken inklusive lokaltågen fortsatte att minska. Det här beror på att utsläppskoefficienten för el har minskat.

Utsläppen från vägtrafiken har beräknats med en lite annan metod än under tidigare år på grund av en övergångsfas inom informationsproduktion. Informationsproduktionen i fråga om regionala trafikutsläpp överförs från VTT till Finlands miljöcentral och därför finns inte informationen tillgänglig i samma format och omfattning som tidigare år. Utsläppen har beräknats utgående från nationella utsläppssiffror och fördelningen under tidigare år.

En bit kvar till klimatneutralitet

De totala utsläppen i Grankulla var 25 000 ton  CO2-ekv, vilket är cirka 6 procent mindre än år 2023. Den största minskningen har skett inom fjärrvärme och elförbrukning. Endast trafikutsläppen har ökat en aning.

Även de invånarspecifika utsläppen minskade med cirka 6 procent och ligger nu på 2,4 ton CO2-ekv per invånare. Beräkningen omfattar de så kallade områdesspecifika utsläppen och beaktar inte till exempel utsläpp från konsumtion och byggande. De här redovisas närmare i Kulma-rapporten från år 2024 (på finska). (Kulma-hankkeen raportti (pdf))

För att Grankulla ska räknas som klimatneutral har staden fastställt ett mål på 80 procent mindre områdesspecifika utsläpp från nivån år 1990 till år 2030. Utifrån kalkyler år 2024 har utsläppen minskat med cirka 46 procent från nivån år 1990. Det krävs fortfarande en minskning på 16 000 ton CO2-ekv.

Framför allt borde vi lyckas med att ändra riktning gällande trafikutsläppen så att de börjar minska igen. Trafikutsläppen kan minska särskilt genom byte av bilar mot elbilar och främjande av gång, cykling och kollektivtrafik. Dessutom måste vi minska på resorna till exempel med hjälp av distansarbete och färdkedjor. En bra princip är: undvik, minska och välj. Undvik alltså onödiga resor. Försök att minska på antalet resor om du ändå måste färdas till olika ställen. Och slutligen, välj färdsätt som är utsläppssnåla eller utsläppsfria.

Revisionsnämnderna i huvudstadsregionen har tillsammans utvärderat hur väl Esbo, Helsingfors, Vanda och Grankulla skött arbetet med klimatanpassning och förberett sig på extrema väderförhållanden. Extrema väderfenomen är till exempel översvämningar, störtregn, stormar samt hetta, torka och skogsbränder. På basis av utredningen har städerna endast delvis förberett sig på extrema väderförhållanden. Operativt är förberedelserna på en god nivå, men det varierar hur aktuella riktlinjerna och planerna som ansluter till klimatanpassning och förberedande åtgärder är i de olika städerna.

Utvärderingen gällde särskilt anpassningsåtgärder och förberedelser inom stadsmiljösektorn. Utvärderingen har också beaktat åtgärderna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors.

För bättre anpassning och förberedelser inför extrema väderförhållanden behöver vi beakta grönstrukturerna mer och kartlägga kostnaderna.

Inom stadsmiljösektorerna är anpassningen och de förberedande åtgärderna inför extrema väderförhållanden en integrerad del av det grundläggande arbetet. Här ingår till exempel hanteringen av dagvatten. I Esbo och Grankulla verkställs nya åtgärder med hjälp av åtgärdsplanerna för klimatanpassning. Räddningsverket i Helsingfors är väl förberedd på riskerna som extrema väderfenomen kan medföra, men staden gör ingen systematisk uppföljning av åtgärderna. Vanda verkställer förberedande åtgärder i den operativa verksamheten enligt planerna.

Städernas täta och hårdgjorda stadsstruktur konstateras utgöra en stor utmaning för hanteringen av dagvatten och på grund av värmeö-fenomenet. Som förberedande åtgärder inför översvämningar och hetta är det väsentligt att bevara trädbestånd och växtlighet. Men i de växande städerna är platsbristen en utmaning, särskilt i äldre planområden där kompletteringsbyggandet är kraftigt. För att skydda byggnadsbeståndet mot översvämningar krävs åtgärder inom infrastrukturen som hanterar dagvatten och underhållet både i fråga om städernas egna fastigheter och privatägda fastigheter. Mer stadsgrönska skulle dämpa översvämningar och hetta, men i byggandet ägnas det inte tillräckligt med uppmärksamhet vid det här. Man har bara inlett utredningar om nedkylningsmetoder för byggnader. Växlande väderförhållanden, såsom halt väglag påverkar invånarnas vardag helt konkret. Särskilt i Helsingfors stadskärna är riskerna som hör samman med extrema väderfenomen betydande.

Riskerna med extrema väderfenomen är lokala och därför ska åtgärderna också vara lokala. Städerna i huvudstadsregionen är växande och byggandet aktivt. Investeringarna riktar sig i huvudsak på nya områden. Förberedelserna inför extrema väderfenomen förutsätter ändå reparationsinventeringar för att förbättra den existerande stadsstrukturen så att den tål översvämningar och hetta. Det är också viktigt att informera om anpassningsåtgärderna och förberedelserna inför extrema väderfenomen.

Revisionsnämnderna i huvudstadsregionen har verkställt totalt tretton gemensamma utvärderingar sedan år 2008.

Bekanta dig med bedömningspromemorian (pdf på finska) Sään ääri-ilmiöihin sopeutuminen ja varautuminen pääkaupunkiseudulla 2024  vi denna länk.

Grankullabornas konsumtionsbaserade klimatavtryck för år 2024 har nu beräknats för andra gången med hjälp av Kulma-modellen. Det totala klimatavtrycket uppgick till 94,3 tusen ton koldioxidekvivalenter.

Grankulla har alltså för andra gången utrett växthusgasutsläppen från invånarnas konsumtion. År 2024 uppgick dessa till i genomsnitt 9,18 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Klimatavtrycket består av utsläpp från energiförbrukning, byggande, resor, mat samt inköp av varor och tjänster.

De största utsläppskällorna var transporter, boende och konsumtion av varor. Flygresor och privatbilism utmärker sig särskilt som betydande utsläppskällor. I stället för att minska – vilket är målet – har utsläppen ökat jämfört med den tidigare beräkningen. År 2019 uppgick motsvarande utsläpp till cirka 8,53 ton CO₂e per invånare, vilket innebär en ökning på cirka 7,6 procent. Beräkningarna är dock inte helt jämförbara eftersom metoderna har förfinats sedan den föregående omgången.

En positiv utveckling är att renare fjärrvärme har bidragit till minskade utsläpp inom energiförbrukningen. Däremot står konsumtion av varor och tjänster fortfarande för en stor del av de totala utsläppen. Grankullas utsläpp ligger fortsättningsvis betydligt högre än genomsnittet, som år 2022 var cirka 8,5 ton CO₂e per invånare. För att konsumtionen ska ligga på en hållbar nivå behöver utsläppen minska avsevärt i alla deltagande kommuner.

Bild: Växthusgasutsläpp från varor och tjänster i Kulma-kommunerna (ton CO₂e/invånare) år 2024. (Delvis baserat på data från 2023.)

Beräkningarna blir allt mer exakta

Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp har nu beräknats för tredje gången inom Kulma-projektet, som genomförs av Sitowise och Naturresursinstitutet. Utsläppsberäkningsmodellen har utvecklats vid varje omgång för att uppnå allt mer exakta resultat. I den här beräkningsrundan kunde man särskilt förfina uppskattningen av utsläpp från den privata sektorn, det vill säga hushållens konsumtion. Även utsläppskoefficienterna för byggande har uppdaterats enligt den senaste forskningen.

– Det var uppmuntrande att se att cirka 57 procent av hushållens konsumtionsutgifter i Kulma-modellen nu kan beräknas med hjälp av mer detaljerad data och metodik inom energiförbrukning, byggande, resor och mat, säger Emma Liljeström från Sitowise.

Resultaten bekräftar att hushållens och individernas vardagsval spelar en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringen. Att till exempel fördubbla livslängden på ett klädesplagg eller en hemtextil halverar dess klimatavtryck. Att byta från en köttdominerad kost till en i huvudsak fiskbaserad kan minska matrelaterade utsläpp med upp till en tredjedel. När fler väljer hållbara alternativ i vardagen blir den samlade effekten betydande.

Varför följs kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp upp?

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader fram till seklets slut. För att nå målet bör de konsumtionsbaserade utsläppen per person sjunka till 2,5 ton CO₂e senast år 2030 och till 0,7 ton år 2050. Vi har alltså en bit kvar till en hållbar nivå.

Kommunerna har goda möjligheter att påverka sina invånares konsumtionsbaserade utsläpp. Det kan ske genom satsningar på kollektivtrafik och hållbar mat, tillgång till utsläppssnål fjärrvärme samt genom information och kommunikation.

En omfattande kunskapsbas om växthusgasutsläppen från kommunen och dess invånare hjälper kommunerna att planera och rikta sina klimatsatsningar samt att mäta effekterna av vidtagna åtgärder. Uppföljningsdata kommer också att behövas i fortsättningen.

När man talar om kommuners växthusgasutsläpp avses ofta geografiskt baserade utsläppsberäkningar. Dessa modeller omfattar främst utsläpp som uppstår inom kommunens område, till exempel från energi- och avfallshantering, jordbruk och produktion – oavsett var de konsumerade varorna används. I konsumtionsbaserad beräkning beaktas däremot alla utsläpp som orsakas av kommuninvånarnas konsumtion, oavsett var produkterna har tillverkats. Modellerna är inte alternativa utan kompletterar varandra och ger tillsammans en bredare bild av utsläppen.

Bild: Geografisk och konsumtionsbaserad utsläppsberäkning kompletterar varandra.

Kulma-projektet har genomförts av Sitowise Oy i samarbete med Naturresursinstitutet. I år deltog 22 kommuner i projektet.

Mer information

Mer information om projektet och dess resultat (på finska): Kauniaisten kulutuksen kasvihuonekaasupäästöt (pdf)

Läs mer om utsläppen från privat konsumtion och utvecklingen av beräkningsmetoderna (på finska): https://www.sitowise.com/fi/uutiset/miten-arjen-valinnat-vaikuttavat-hiilijalanjalkeemme (sitowise.com)

Huvudstadsregionens gemensamma städtalkon inleds den 1.4 och fortsätter fram till den 6.6.2025. Vi välkomnar alla invånare, föreningar, idrottsföreningar, skolor eller kompisgäng att ordna talkon!

Under talkona samlar grupperna in vinterns skräp från stadens allmänna områden, såsom skogsdungar, friluftsområden, stränder, bäckstränder eller vägrenar.

Gör så här:
Samla ihop en talkogrupp. Bestäm ett datum för talkot samt välj det område ni vill städa. En ansvarsperson meddelar därefter infon åt staden via denna länk minst en vecka före talkot ordnas. Staden erbjuder sopsäckar och skräptänger åt talkogruppen samt transporterar bort det insamlade skräpet. Anmälningen är öppen fram till den 30.5.

Välkomna med!

Stadens miljöenhet och underhållningsenhet.

PS. Kunde ni eventuellt samtidigt anmäla er till FM-tävlingen i omsorg? Läs mera på stadens sidor via denna länk>

Sitowise och Naturresursinstitutet beräknar denna vinter för tredje gången de konsumtionsbaserade utsläppen i de finländska kommunerna. Hänsyn tas till utsläpp från energianvändning, byggande, transporter, mat samt konsumtion av varor och tjänster. Dessa produkter och tjänster konsumeras också på andra platser än där de produceras.

Kommuners och städers koldioxidavtryck bedöms vanligtvis med regionala utsläppsberäkningsmodeller. Allt fler kommuner vill också utreda de utsläpp som uppstår genom konsumtion, såsom byggande, och inkludera dem i sina klimatneutralitetsmål. Resultaten från den senaste beräkningen, som gäller år 2024, offentliggörs våren 2025.

De kommuner som deltar i projektet åren 2024–2025 är Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Ijo, Joensuu, Träskända, Grankulla, Kemi, Karleby, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, S:t Michel, Orimattila, Uleåborg, Riihimäki, Siilinjärvi, Tammerfors, Åbo, Vasa, Vanda och Ylöjärvi.

Inkomstnivån ökar konsumtionen – och möjliggör ansvarsfulla val

De konsumtionsbaserade utsläppen är höga i alla västländer på grund av den höga levnadsstandarden. Grankulla stad är ett exempel på en kommun där invånarnas ekonomi är god och de konsumtionsbaserade utsläppen höga.

– I den föregående beräkningen var vi den största konsumenten av varor och tjänster jämfört med referenskommunerna, vilket hänger ihop med den goda inkomstnivån. Grankullaborna har i genomsnitt råd att konsumera, förklarar stadens miljöexpert Helena Suomela.

Hon ser även möjligheter i situationen. – När vi ökar medvetenheten om konsumtionsbaserade utsläpp och deras inverkan på stadens miljömål, ger förmögenheten invånarna möjlighet att välja mer hållbara produkter och tjänster.

De konsumtionsbaserade utsläppen kommer att inkluderas i Grankullas uppdaterade resurssmarta färdplan, och dessutom planeras ett utsläppsminskningsmål att fastställas, som en av de första kommunerna.

– Även om exakt data inte ännu finns för alla utsläppskällor, är det viktigt att fastställa en målbild. Utan den blir det svårt för invånarna att förstå hur stor utsläppsmängden faktiskt är, betonar Suomela.

Miksi kuntien on tärkeää tietää kulutuksesta syntyvien päästöjen määrä? Läs hela nyheten på Sitowises sida via denna länk (på finska) >

Tervetuloa juhlistamaan kanssamme Kauniaisten kaupungin 5-vuotispäivää Reilun kaupan kaupunkina!

Liity mukaan kahvitilaisuuteen kaupungintalolla 27.3. klo 14–14.30, jolloin tarjoamme herkullisia ja reiluja Reilun kaupan banaaneja, suklaata sekä kahvia ja teetä.

Tilaisuus on avoin Kauniaisten henkilöstölle ja asukkaille (ei ennakkoilmoittatumista).

Reilun kaupan kansalaistoiminnan asiantuntija Jatta Makkula pitää tilaisuuden aikana lyhyen puheen, jossa pääset oppimaan lisää Reilun kaupan toiminnasta ja merkityksestä.

Nähdään juhlapäivänä kaupungintalolla!

Lue lisää mitä arvonimi Reilun kaupan kaupunki tarkoittaa: Kauniainen on vuodesta 2019 ollut Reilun kaupan kaupunki

Grankullas miljöenhet deltar tillsammans med stadens bildningssektor i Educa 2025, Nordens ledande evenemang inom undervisning och fostran som arrangeras den 24–25.1.2025 i Helsingfors Mässcentrum.

Under mässa presenterar vår miljöexpert den modell för hållbarhetsfostran, GreenGrani-modellen, som har byggts upp för staden. Vi berättar gärna mera, kom och besök oss i monter 6p58.

Välkommen!

Läs mer om GreenGrani-modellen via den här länken>

Skolresorna utgör en av de mest betydande miljöåtgärderna som studerande kan påverka. Finskspråkiga Kauniaisten lukio genomförde under höstens Miljögärningsdag en enkät för att kartlägga koldioxidutsläppen som härrör sig från de studerandes skolresor. Undersökningen inkluderade vilka färdmedel som användes samt längden på skolresan under veckan. Baserat på insamlade data beräknades de veckovisa koldioxidutsläppen för varje grupp. Alla studerande uppmanades sedan att under en vecka genomföra sina skolresor på ett sätt som minskar koldioxidutsläppen.

I genomsnitt producerade studerandenas skolresor vid gymnasiet 3,7 kg CO2-ekv/person/vecka före utmaningen. Under utmaningsveckan sjönk utsläppen till 2,7 kg CO2-ekv/person/vecka, vilket är en minskning med cirka 30 %. Utmaningen genomfördes mellan de olika klasserna, och störst minskning uppnåddes av klass 24D, som minskade sina utsläpp med hela 67 %. Miljöenheten gratulerar gymnasiestudenterna, särskilt klass 24D, för deras utmärkta resultat.

Under den av staden initierade Miljögärningsdagen utförde alla skolor under en dag gärningar som gynnade miljön. Staden erbjöd verktyg och material för att genomföra de olika åtgärderna och på så sätt hade alla intresserade elever och studerande en möjlighet att delta. Den första Miljögärningsdagen arrangerades i Grankulla den 30 augusti detta år och i den deltog av elever och studerande från alla grundskolor och gymnasier i Grankulla. Du kan läsa mer om dagen i lokaltidningen Kaunis Grani via denna länk.

Målet är att ordna Miljögärningsdagen årligen och att även utmana övriga kommuners skolor att delta. Läs mera om Miljögärningsdagen via denna länk. 

Visste du att cykelvillkoren i staden kommer att förbättras avsevärt under de kommande åren då Kustbanan för gång- och cykeltrafik byggs?

Byggprojektet är en del av projektet för Esbo stadsbana. En cykelled kommer att byggas i anslutning till och parallellt med tågbanan, från Alberga genom Grankulla till Esbo centrum. Leden i Grankulla kommer att integreras med det befintliga nätverket av vägar, men det kommer även att byggas helt nya sträckor, till exempel mellan tunneln vid Bolagsvägen och Björkgråd.

För att göra cyklingen smidigare kommer det också att byggas nya övergångar ovanför Tunnelvägen och Bredaporten. Förbindelsen kommer att gynna både cyklister och fotgängare, eftersom tre av de fem meterna av leden kommer att reserveras för cyklister och två meter för fotgängare. Det kommer att bli lätt och säkert att nå leden, eftersom den kopplas ihop med det befintliga gatunätet i området och hela sträckan kommer att belysas.

Grankulla har utmärkta kollektivtrafikförbindelser, och det är enkelt att nå staden med flera busslinjer och tåg. Att välja kollektivtrafik ger många fördelar: mindre trängsel på vägarna, bättre luftkvalitet samt lägre buller- och växthusgasutsläpp.

I Grankulla är avstånden korta, och det är lätt att promenera till centrum, järnvägsstationen och busshållplatserna från nästan alla bostadsområden. Stadens utmärkta trafikförbindelser gör kollektivtrafiken till ett hållbart val både för invånare och besökare. Dessutom är det en kostnadseffektiv lösning som minskar bränsle- och parkeringskostnader.

Grankullas praktiska bussförbindelser

Flera busslinjer går till Grankulla och förbinder staden med andra delar av huvudstadsregionen. En av de viktigaste linjerna är linje 212, som går från Helsingfors via Alberga till Grankulla och Kauniala sjukhus. Linje 232 går inom Grankulla från centrum till Björkgård, vidare via Kasaberget till Kauniala sjukhus, och fortsätter sedan till Työväen Akatemia runt Gallträsk och tillbaka till centrum.

Linje 224 förbinder Grankulla med Esbo centrum och Alberga. Linje 533 går direkt från Grankulla till Mattby och till och med till Sälviken i Esbo. Linje 549 går genom Grankulla antingen till Jorvs sjukhus eller Olars. Även linje 548 går till Olars, där det är lätt att fortsätta resan med västmetron.

Snabbt fram med tåg

Grankulla och Björkgårds järnvägsstationer ligger centralt i staden. U-, L- och E-tågen stannar i staden och erbjuder smidiga förbindelser till olika delar av huvudstadsregionen samt via Helsingfors centrum till Helsingfors-Vanda flygplats. Tågresan från Helsingfors till Grankulla tar endast cirka 20 minuter, vilket gör tåget till ett snabbt och bekvämt alternativ.

Minska ditt koldioxidavtryck – välj ett mer hållbart färdsätt

Nästan 27 procent av Grankullas regionala växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn. Användning av kollektivtrafik orsakar betydligt mindre växthusgasutsläpp jämfört med bilkörning. En buss kan transportera tiotals passagerare, vilket minskar behovet av flera personbilar. Visste du att över 30 procent av HSL:s bussar numera består av elbussar?

Tågen är ännu mer miljövänliga eftersom 95 procent av tågresorna för persontrafik drivs med fossilfritt producerad elektricitet. Invånarna i Grankulla kan alltså genom sina val påverka miljön och bekämpa klimatförändringar positivt.

Mer information om tåg, bussrutter och tidtabeller hittar du på HRT:s ruttplanerare på www.hsl.fi.

Mobilitetsveckan är här igen, och i år vill vi bland annat lyfta fram fördelarna med vardagsmotion. Veckan erbjuder ett utmärkt tillfälle att påbörja nya, mer aktiva och hälsosamma livsstilar.

De korta avstånden i Grankulla gör det lätt och lockande att röra på sig. Nu under mobilitetsveckan utmanar vi dig att göra en längre tur och upptäcka v Grankullas vackra natur. Du kan till exempel bege dig till Kasabergsskogen eller Gallträsk för att njuta av frisk luft och vackra landskap.

Fördelar med promenader och naturen

Att gå är ett av de enklaste sätten att öka motionen i vardagen. En bra promenad i skogen är en njutbar och avkopplande upplevelse som samtidigt stärker hjärtat och lungorna. Skogens slingrande stigar och varierande terräng ger också en trevlig utmaning och håller sinnet skarpt.

Forskning har visat att rörelse i naturen avsevärt främjar både fysisk och mental hälsa. Tid i skogen minskar stress, förbättrar humöret och förbättrar den allmänna hälsan. Promenader kan sänka blodtrycket och förbättra sömnkvaliteten, medan cykling utvecklar uthållighet och muskelstyrka. Daglig nyttomotion kan också förbättra balans och koordination samt öka energinivåerna.

Cyklingens glädje

Cykling är ett utmärkt sätt att upptäcka den omgivande naturen och samtidigt förbättra konditionen. Skogens cykelvägar tar dig djupare in i naturen, där du kan njuta av frisk luft och vackra landskap. Dessutom är cykling ett miljövänligt transportmedel som hjälper till att minska ditt koldioxidavtryck.

Du kan också utvidga ditt äventyr till grannkommunen Esbo, som erbjuder fina platser för cykelutflykter. I Esbo finns många vackra rutter som går längs både kustlinjen och genom skogar. Till exempel erbjuder Noux nationalpark fantastiska förutsättningar för naturvandringar, och strandpromenaden inbjuder cyklister att upptäcka Esbos vackra skärgård och stränder.

Nyttomotion i svampskogen

Till mobilitetsveckans ära arrangerar vi en svamputflykt i Grankulla onsdagen 18.9. Följ med och lär dig om svampar och naturens mångfald under ledning av en kunnig guide. Under utflykten kommer vi att bekanta oss med skogens skatter och få tips för säker svampplockning. Det här är ett utmärkt tillfälle att kombinera motion, lärande och avkoppling i frisk utomhusluft.

Vi samlas vid Kasavuoren koulu vid basketplanen på adressen Kasabergsvägen 1 klockan 16.30. Utflykten varar i cirka 2,5 timmar. Kom ihåg att ta med väderanpassade kläder, svampkorg och ett glatt humör. Välkommen att röra på dig, lära dig och njuta av den höstliga skogen!

Europeiska mobilitetsveckan firas varje år i september. Målet är att uppmuntra människor att reflektera över sina egna dagliga mobilitetsval, och deras inverkan på miljön, samhället och hälsan.

Under mobilitetsveckan anordnar europeiska städer och kommuner evenemang och uppmärksammar åtgärder för att främja hållbar mobilitet. Veckan avslutas med den traditionella Bilfria dagen den 22 september.

Årets tema betonar vikten av gemensamma utrymmen

I år är EU:s tema för mobilitetsveckan ”Shared Urban Space”, vilket på svenska översätts till stadsrum för alla. Temat betonar vikten av gemensamma, offentliga utrymmen. Syftet är att få alla att tänka på hur kommunernas och städernas gemensamma offentliga utrymmen är fördelade. Hur kan vi säkerställa att fotgängare och cyklister kan röra sig säkert och bekvämt i en trivsam miljö? Gemensamma utrymmen medför många fördelar, såsom ökad social jämlikhet, trafiksäkerhet och livskvalitet samt minskat buller och luftföroreningar.

Bostadsbolagens energikväll – seminarium och minimässa

Bostadsbolagens energikväll hålls 18.9 på Esbo kulturcentrum i Hagalund kl. 15.30–20.00. Evenemanget inleds med minimässor, där man kan bekanta sig med aktörer inom energibranschen. Talprogrammet börjar kl. 17 med miljö- och klimatminister Kai Mykkänen som ger en uppdatering om EU-relaterade frågor som berör bostadsbolag. Andra ämnen under talprogrammet inkluderar gröna lån för bostadsbolag och hur man säkerställer framgångsrika energirenoveringar genom noggranna förberedelser.

Evenemanget riktar sig särskilt till ordförande och medlemmar i bostadsbolagens styrelser, disponenter i huvudstadsregionen samt till dem som har deltagit i HRM:s energiexpertkurs.

Läs mer på finska och anmäl dig: Taloyhtiöiden energiailta: seminaari ja minimessut (ilmastoinfo.hsy.fi).

Bostadsbolagets energiexpert-kurs

Klimatinfo ordnar i samarbete med Helsingfors arbis kursen Bostadsbolagets energiexpert och verkstaden Energiinformationsverktyg för bostadsbolagets styrelse.

Den tre kvällar långa kursen hålls på tisdagarna den 10.9, 17.9 och 24.9 kl. 17.30–19.00. Kursen ger kunskaper för att främja både mindre och större energibesparingsåtgärder i ditt eget bostadsbolag. Kurskvällarna hålls som nätundervisning via Teams-plattformen.

Läs mer på finska och anmäl dig: Taloyhtiön energiaekspertti -kurssi (ilmastoinfo.hsy.fi).

Disponentens energilunch

Disponentens energiluncher är en serie fristående webbinarier där experter inom sina områden presenterar viktiga ämnen om energieffektivitet.

12.9. Projektplanering för energirenovering – vad, varför, när
10.10. Energigranskning som grund för bostadsbolagets energieffektiviseringsarbete
14.11. Energikvarter – lokala handlingsmodeller för att begränsa klimatförändringen

Läs mer på finska och anmäl dig: Isännöitsijän energialounas (ilmastoinfo.hsy.fi).

Energiinformationsverktyg för bostadsbolagets styrelse – verkstad

Verkstaden Energiinformationsverktyg för bostadsbolagets styrelse hålls i Maunula-huset i Helsingfors den 1.10 kl. 17.30–20.30. Alla är välkomna att delta, oavsett bostadsort! Verkstaden är diskuterande och praktiskt inriktad. Vi presenterar Klimatinfos material som fritt kan användas av ditt eget bostadsbolag.

Läs mer på finska och anmäl dig: Taloyhtiön hallituksen energiaviestintätyökalut -työpaja Maunula-talossa (ilmastoinfo.hsy.fi).

Under evenemanget presenteras projekt från fem kommuner där pedagogiken och arbetssätten för ekologisk hållbarhet i både grundskolor och gymnasier har utvecklats. Du kommer att få höra de bästa insikterna och idéerna om hållbarhetsutbildning från projekten och du har också möjlighet att fråga och få ytterligare information från projektledarna. Evenemanget är särskilt avsett för personal inom kommunernas utbildningsförvaltning och miljöförvaltning, men alla är välkomna att lyssna.

Under tillfället presenterar Esbo, Kyrkslätt, Vanda, Grankulla samt Helsingfors sina olika hållbarhetsprojekt.

Läs mer om projektet här: www.oph.fi/sv/utveckling/utvecklingsprojekt-inom-hallbarhetsfostran

Microsoft Teams -kokous

Liity tietokoneella, mobiilisovelluksella tai kokoustilan laitteella
Liity kokoukseen napsauttamalla tästä
Kokoustunnus: 321 765 604 236 
Tunnuskoodi: vS3A8P
Download Teams | Join on the web
Lisätietoja | Kokousasetukset

För husbolag erbjuds det under våren flera kostnadsfria utbildningar, evenemang och diskussionstillfällen. Nedan hittar du en lista över evenemang som arrangeras av Klimatinfo, energirådgivningen för Helsingfors husbolag och städerna. Utbildningarna och evenemangen ordnas på finska.

24.5: Energikommunikationsverktyg för husbolagets styrelse -workshop (max 34 deltagare)

I workshoppen får du tillgång till innehåll som kan anpassas för ditt eget husbolag (till exempel en kommunikationskalender), vilket stödjer framgången för energirenoveringar och engagerar invånarna i gemensamma energieffektivitetsmål.
Workshopen erbjuder praktiska råd och konkreta kommunikationsverktyg för att förbättra husbolagets energikommunikation. Dessa kan även tillämpas på andra kommunikationsområden för husbolaget.

Läs mer (på finska): Taloyhtiön hallituksen energiaviestintätyökalut -työpaja Stoassa (ilmastoinfo.hsy.fi)

Övriga evenemang

16.5: Matinkylän tavaravuokraamon avajaistapahtuma (espoo.fi), Esbo

Huvudstadsregionens gemensamma städtalkon har inletts och fortsätter fram till den 31.5.2024. Vi välkomnar alla invånare, föreningar, idrottsföreningar, skolor eller kompisgäng att ordna talkon!

Under talkona samlar grupperna in vinterns skräp från stadens allmänna områden, såsom skogsdungar, friluftsområden, stränder, bäckstränder eller vägrenar.

Gör så här:  

Samla ihop en talkogrupp. Bestäm ett datumet för talkot samt välj område ni vill städa. En ansvarsperson meddelar därefter infon åt staden via denna länk minst en vecka före talkot ordnas. Staden erbjuder sopsäckar och skräptänger åt talkogruppen samt transporterar bort det insamlade skräpet.

Välkomna med!

Stadens miljöenhet och underhållningsenhet.

Kom med och delta i vår kaffebjudning i stadshuset 27.3 kl. 14–14.30. Vi bjuder på läckra och rättvist producerade bananer, choklad samt kaffe och te.

Tillställningen är öppen för Grankullas personal och invånare (ingen förhandsanmälan).

Under tillställningen håller Jatta Makkula, som är specialist i samhällsengagemang vid Rättvis handel, ett kort tal om Rättvis handels verksamhet och betydelse.

Vi ses på festdagen!

Läs mer om vad det innebär att vara en Rättvis handel-stad: Grankulla har sedan år 2019 varit en Rättvis handel-stad

Husbolagets energiexpert-kursen ger dig kompetens att främja mindre och större energisparåtgärder i ditt egna bostadsbolag. Under kursen lär du dig grunderna i husbolagets energieffektivitet samt du får praktiska tips och råd hur man kan spara energi. Den avgiftsfria kursen ger information och verktyg som kan hjälpa dig att spara både energi och pengar i ditt husbolag.

Utbildningen ordnas som ett webbinarium under tre tisdagar den 27.2., 12.3. och 26.3. kl. 17.30-19.00. Utbildningen är finskspråkig.

Läs mer och anmäl dig på Klimatinfos webbplats.

Välkommen till Grankullas klimatjulkalender! I år publicerar vi varje dag en lucka som handlar om klimatet och hållbara val. Vi hjälper dig att göra julen mer miljövänlig och hållbar. Kolla dagligen innehållet i julkalenderns luckor och följ tipsen i din vardag inför julen!

Läs mera på stadens hemsidor>