Anpassning till klimatförändringen

Ökad medeltemperatur och förändringar i nederbörd

Temperaturen stiger under alla årstider och det blir vanligare med regn speciellt på vintern. Då kommer nederbörden allt oftare som vatten, samtidigt som molnigheten och luftfuktigheten ökar. Isande regn blir vanligare. Perioderna med snö- och istäcke blir kortare och både mängden snö och tjäle minskar. Förändringarna påverkar särskilt trafiken, den bebyggda miljön och infrastrukturen, hälsan samt miljön och naturen.

Perioder med hetta blir allt fler. Samtidigt blir de blir längre och kraftigare. De högre temperaturerna blir tidvis för mycket att tåla både för människorna och för naturen. Det här belastar i synnerhet byggnaderna och infrastrukturen samt hälsan hos sårbara grupper. Förändringarna har betydande konsekvenser bland annat för den bebyggda miljön, hälsan, naturen och trafiken.

På vintrarna pendlar temperaturen allt oftare runt noll grader, vilket ökar risken för halka och påskyndar vittring av strukturer vid köld. Samtidigt blir det allt vanligare med slaskväder. Det här belastar i synnerhet trafiken, hälso- och sjukvården och vattensystemen samt även byggnaderna och andra strukturer.

Torkan ökar speciellt på sommaren. Jordmånens ytskikt blir torrare och vattenståndet i vattendrag sjunker. Det här påverkar särskilt behovet av bevattning och tillgången till grundvatten samt på många sätt hälsan, miljön och naturen.

Skyfallen blir kraftigare och samtidigt ökar också risken för översvämningar. Dagvattenöversvämningar blir vanligare och risken för erosion ökar. Dessutom spolas allt fler sjukdomsalstrare och näringsämnen ut i vattendragen. Konsekvenserna är omfattande och de bildar kedjor. Det här belastar och skadar många sektorer, såsom trafiken, den bebyggda miljön och infrastrukturen, räddningssektorn, hälsovården och avfallssektorn.

Förändringarna i ekosystemen är omfattande och har stor effekt. Redan en liten klimatförändring påverkar nämligen ekosystemen och för med sig ändringar i arter. Utbredningen av naturtyper, organismsamhällen och arter förändras. Det är sannolikt att den biologiska primärproduktionen ökar. Det här påverkar alltså i synnerhet naturen och miljön, men mer omfattande också jord- och skogsbruket och till exempel resesektorn. Konsekvenserna syns även inom välbefinnande och hälsa till exempel som ökade allergier och nya sjukdomsalstrare, men sannolikt också som ett ökat behov av tjänster inom psykisk hälsa.

Den ökande fuktigheten och stigande temperaturen gynnar många sjukdomsalstrare och skadedjur. Svampsjukdomar och spridning av insekter och olika skadedjur påverkar hälsan, den bebyggda miljön och bland annat vattenförsörjningen. Den mikrobiologiska kvaliteten hos vattendragen försämras.

Hetta och torka ökar risken för bränder såväl i terrängen som i byggnaderna. Bränderna medför många olika faror och risker för både egendom, människor och andra organismer. Dessutom blir luftkvaliteten tillfälligt sämre. Konsekvenserna syns i synnerhet i hälsan, räddningsväsendet, den bebyggda miljön och naturen.

Enligt prognoserna ökar antalet stormar och deras styrka, vilket inte bara har en effekt på naturen utan kan också skada den bebyggda miljön. Olika olyckor och livsfaror kan öka och påverka också tillgången till energi samt trafiken och ICT-tjänsterna.

Effekter av klimatförändringen på andra håll i världen har också en lokal inverkan hos oss genom komplexa kedjor av effekter. Olika ekonomiska värde- och leveranskedjor kan brytas och priserna på många produkter och tjänster stiga. Effekterna syns som en försvagad försörjningsberedskap. Dessutom syns de i regleringsändringar samt människors och djurs migration. Närings-, industri-, energi- och resesektorn hotas av många slags effekter. Vi kommer säkert att se effekter också inom sektorn för hälsa och välfärd, bildningssektorn och fritidssektorn. Det är mycket svårt att förutse spridningseffekterna.