Direkta och indirekta utsläpp
Utöver en minskning i regionala klimatutsläpp har Grankulla som mål att minska så kallade indirekta klimatutsläpp som hänför sig till konsumtion och livsstil. Klimatutsläppen som är förknippade med livsstil är individuella och uppgår till cirka 10–12 ton koldioxidekvivalenter per år för varje finländare. Globalt uppskattas den hållbara målnivån till omkring 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person fram till 2030 och mindre än så 2050, till exempel 0,7 ton (se Sitras utredning).
De officiella utsläppsstudierna för städerna i huvudstadsregionen inbegriper för närvarande inte de ovan nämnda indirekta klimatutsläppen. Exempel på sådana är utsläpp från livsmedelsproduktion och framställning av byggprodukter och konsumtionsvaror utanför regionen. I kalkylerna medräknas inte heller utsläpp från luft- och sjöfart som uppkommer utanför hamnarna och deras närområden. Trots detta ingår målsättningar för minskning av de indirekta klimatutsläppen i Grankullas resurssmarta färdplan.
Med hjälp av SITRAs livsstilstest kan du ta reda på ditt eget klimatavtryck.
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp
Grankulla har som en del av KULMA-projektet för andra gången utrett de växthusgasutsläpp, alltså koldioxidavtryck, som invånarna i Grankulla orsakade genom sin konsumtion år 2024. Projektet genomfördes av Sitowise Oy i samarbete med Naturresursinstitutet. Du kan läsa mer om Grankullas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp för år 2024 via denna länk.
De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för Grankullas invånare uppgick år 2024 till sammanlagt 9,18 ton CO₂-ekv per invånare. År 2022 var motsvarande utsläpp cirka 8,53 CO₂e/invånare, vilket innebär en ökning på cirka 7,6 %. Beräkningarna är dock inte helt jämförbara, eftersom beräkningsmetoderna har utvecklats något sedan förra gången.
Bland de viktigaste utsläppskällorna för konsumtion i flera kommuner fanns mat och energianvändning. För Grankullas del var den största konsumtionsbaserade utsläppskällan varor och tjänster, där Grankullabornas utsläpp, 4,24 ton CO₂-ekv/invånare, var de högsta bland de jämförda kommunerna och städerna.
Regionala och konsumtionsbaserade utsläppsberäkningar överlappar delvis varandra. De är alltså inte ett alternativ till varandra, utan kompletterar varandra och ger tillsammans en bredare kunskapsbas om de växthusgasutsläpp som orsakas av kommunens och invånarnas verksamhet.
Bekanta dig med Grankullas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp för år 2022 via denna länk.